...resulterade i ont i rumpan och handen + ett vackert och färgglatt blåmärke. Kan det bli bättre?
Jag beundrar verkligen de människor som tvingas vara ute i kylan och kämpa arslet av sig...då tänker jag främst på brevbärare, sophämtare, mammor med barnvagn och folk med rullstol. Måste vara hemskt att ta sig fram i detta snöland vi har fått. Jag som är en någolunda frisk och ung tjej, har ju världens problem att ta mig fram, två steg fram och ett steg bak och ibland ett fall. Lät nästan som en dans :P
Nu kan man inte heller klaga på att folk går på gatan när man kör bil för det har ju blivit ett måste om man inte är som ett småbarn och gillar att kasta sig fram i de stora snövallarna vill säga.
På tal om snövallar...man ser ju ingenting när man kör bil, i korsningar, gatuhörn och rondeller får man ju chansa...knäpp ihop händerna, be en bön, lätta på kopplingen, gasa och bara hoppas.

Nää nu tycker jag det räcker med snö faktiskt, nu kan den försvinna så marken blottar sig och det räcker med två lager kläder.




Ta det lugnt nu där ute och tänk på: gå inte i djup snö, du vet aldrig hur djupt du sjunker.